När jag gick andra året på gymnasiet så kände vår extremt extrema lärare att vi skulle ta det här med uppsatsskrivning till en högre nivå - vi skulle nämligen börja källhänvisa på ett helt annorlunda sätt än vad vi var vana vid. Allas blickar flackade lite och undrade vad i hela världen ska hon hitta på nu?

Vi skulle börja källhänvisa med fotnoter, Okej då tänkte jag det kan väl inte vara så svårt, det sköter ju sig i princip automatiskt i word om man gör rätt. Efter några lektioner när alla hade frågat ett antal gånger hur man nu skulle betee sig med dessa hänvisningar så blev vi fundersamma - Vad heter det egentligen när man pratar om flera?
En fotnot, flera fotnotar, fotnots? Vi hade en diskussion om detta och till och med vår lärare började bli fundersam. Man använde ungefär det ordet man kände för.

MEN NU HÖRRNI ska ni få vittna (läsa) något speciellt. Det rätta ordet för flera fotnotar är fotnötter! Löst, Mission completed! Och om det är någon som undrar så läste jag det för en stund sedan i min bok som jag använder till plugg just nu! Japp. Tillbaks till det eviga plugget som tydligen kräver tålamod; en egenskap jag inte föddes med.